När någon vi älskar dör uppstår sorg. För många känns den överväldigande och svår att förstå, tankar som “Varför känns det så här?”,
“Varför går sorgen inte över?” eller “Är det normalt att fortfarande känna så här?” efter ett dödsfall.
I forskningen gör man en viktig skillnad mellan två begrepp: grief och grieving, de beskriver två olika delar av det som händer när vi förlorar någon.
Neuroforskaren Mary-Frances O´Connor beskriver i sin forskning att sorg inte bara handlar om känslor, den handlar också om hur hjärnan försöker
förstå en ny verklighet efter en förlust.
När vi lever nära någon under lång tid bygger hjärnan upp starka kopplingar kring den personen,
hjärnan lär sig att personen finns där – i vardagen, i rutinerna och i framtiden.
Den personen blir en del av hur hjärnan organiserar vår verklighet.
När ett dödsfall inträffar försvinner personen fysiskt, men hjärnans förväntningar finns kvar.
Det kan göra att sorgen känns overklig eller att saknaden plötsligt kommer tillbaka i starka vågor, många upplever också att hjärnan nästan fortsätter att förvänta sig personen i vardagen.
Det betyder inte att något är fel, det är hjärnans sätt att försöka anpassa sig till en ny verklighet.
Forskningen visar att sorg är en naturlig reaktion på anknytning, ju närmare relationen varit, desto större omställning behöver hjärnan göra efter ett dödsfall.
Att förstå skillnaden mellan grief och grieving kan därför hjälpa många människor att bättre förstå sin egen sorg och varför sorgeprocessen kan ta tid.
Vad är grief – känslan av sorg?
Grief beskriver den emotionella reaktionen när vi förlorar någon vi älskar.
Sorgen kan visa sig som saknad, smärta, längtan eller en djup tomhet.
För många kommer en intensiv känsla som slår över dig likt en stark våg, sorg är ett ögonblick som återkommer om och om igen starkt.
bland känns sorgen intensiv, ibland mer stilla, den kan också påverka kroppen och tankarna som trötthet, koncentrationssvårigheter och
en känsla av att livet förändrats är vanliga reaktioner efter ett dödsfall.
Alla människor sörjer olika och det finns inget rätt eller fel sätt att känna sorg.
Sorg förändras ofta över tid, men minnet och anknytningen till personen finns kvar.
Vad betyder grieving – sorgeprocessen?
Grieving handlar om processen att sörja över tid.
När någon dör behöver hjärnan gradvis förstå att personen inte längre finns kvar i livet.
Eftersom hjärnan under lång tid har lärt sig att personen finns där, behöver den också tid att anpassa sig till den nya verkligheten.
Det är därför sorgen kan komma tillbaka i vågor eller kännas stark även långt efter dödsfallet.
Att sörja är alltså en process där hjärnan steg för steg uppdaterar sina inre kartor över verkligheten.
Det är många som väljer att tex flytta från en bostad man haft tillsammans med den som dött, för det hjälper hjärnan att förstå att personen är borta.
Endel väljer att måla om i bostaden, flytta möbler och ändra om det kan också vara ett sätta att hjälpa till i sorgeprocessen.
Det man vill är att hjärnan ska förstå att personen är död och inte kommer tillbaka mer.
Genom att både möta verkligheten – att personen är död och inte kommer tillbaka – och samtidigt ge plats för sina minnen, kan man hjälpa hjärnan att gradvis förstå förlusten.
Ett exempel kan vara att man pratar för sig själv och sätter ord på verkligheten:
” Här brukade jag och Bengt cykla. Vi hade fina stunder tillsamman men Bengt är död och inte kommer tillbaka ”.
Detta kan hjälpa hjärnan att förstå att Bengt inte kommer tillbaka mer.
Därför kan sorgeprocessen ta tid
Sorg följer ingen bestämd tidslinje.
Hur länge sorgen varar beror bland annat på relationens djup och den anknytning som funnits.
Med tiden kan hjärnan gradvis lära sig att bära både minnet av personen och livet som fortsätter.
För många kan det vara hjälpsamt att prata med någon som förstår vad som händer efter ett dödsfall.
I Stillhetens Rum erbjuder jag digitala samtal för dig som drabbats av ett dödsfall och vill ha stöd i sorgen.
Om du känner dig osäker – boka en gratis konsultation först så tar vi det därifrån.
