När sorgen blir tyst runt omkring dig

I början av ett dödsfall hör många av sig. De skickar meddelanden.
De frågar hur du mår, ger dig stöd i sorgen. Säger “hör av dig om du behöver något”.

Men efter några veckor förändras något. Världen går vidare men det gör inte alltid sorgen.
Många beskriver samma känsla: “Jag känner mig ensam fast jag har människor omkring mig.”
Det är här som en sorggrupp kan förändra allt.
Inte genom att ta bort sorgen.
Utan genom att ge dig människor som verkligen förstår.

Därför hjälper sorggrupper människor så mycket

Efter ett dödsfall aktiveras samma system i kroppen som vid trauma och stark stress.
Många upplever:

• ångest
• sömnproblem
• ensamhet
• oro
• skuld
• tomhet
• känslan av att ingen förstår

Det farligaste är ofta isoleringen. När människor sitter ensamma med sorgen blir tankarna tyngre.
I en sorggrupp bryts isoleringen.
Du märker: “Det är inte bara jag.”
Och det kan vara början på läkningen.

Du behöver inte förklara allt

I vanliga livet säger människor ofta:

• “du måste gå vidare”
• “tiden läker alla sår”
• “försök tänka positivt”

Men människor i sorg behöver sällan råd. De behöver förståelse.
I en sorggrupp möter du människor som själva vet:

• hur tomt ett hem kan kännas
• hur tung en kväll kan vara
• hur svårt det är att sova
• hur ont det gör när världen fortsätter som vanligt

Det skapar en trygghet som är svår att hitta någon annanstans.

För 200:- i månaden får du något ovärderligt

Många lägger mer pengar än så på:

• streamingtjänster
• snabbmat
• småköp som glöms bort
• Kaffe på väg

Men emotionellt stöd kan förändra hela vardagen.

Här får du:
✅ gemenskap
✅ förståelse
✅ regelbundna samtal
✅ människor som lyssnar
✅ en plats där du inte behöver bära allt ensam

Det handlar inte om att “fixa” sorgen.
Det handlar om att orka vidare tillsammans.

Det är oftast de starkaste människorna som behöver mest stöd

Många försöker bära allt själva.
För barnens skull.
För familjens skull.
För att inte belasta andra.

Men sorg kan vara tung att bära ensam, och att be om stöd är inte svaghet.
Det är mänskligt.

Vanliga frågor om sorggrupper

Hjälper sorggrupper verkligen?

Ja, många upplever mindre ensamhet, mer förståelse och bättre möjlighet att hantera sorgen när de får prata med andra i liknande situation.
Många beskriver det som en lättnad att möta människor som förstår utan att man behöver förklara allt.

Måste jag prata?

Nej. Du kan lyssna i din egen takt.
Om det känns lättare för dig går det också bra att skriva i chatten eller mejla mig innan först träffen.

Är sorggrupper bara för äldre?

Nej, sorg kan drabba vem som helst, oavsett ålder.
Alla människor sörjer på olika sätt och i sin takt.
Ibland kan det ta år innan man deltar i en sorggrupp och det är helt okey,
det viktigaste är att du kommer när du känner att det känns rätt för dig.

Kan jag vara med online?

Ja, många uppskattar tryggheten i att kunna delta hemifrån.
Du kopplas upp via en videolänk som du får i din bokningsbekräftelse.
Du behöver inte ladda ner något, bara trycka på länken och så är du med i sorggruppen.

Vad kostar det?

För 200 kronor per månad.
För många blir det en trygg plats där man inte behöver bära sorgen ensam.

Berättelser ur verkliga livet

“Jag hade så många tankar kring begravningen och allt efteråt,
det hjälpte att få prata med människor som själva varit där.”

“Jag behövde inte känna mig ensam längre.”

“Det hjälpte att prata med människor som verkligen förstod.”

“För första gången på länge kände jag mig lugn.”

“Jag trodde inte detta skulle hjälpa så mycket som det gjorde i början.”

“Jag hade så många frågor efter begravningen.
Till och med små saker som vad jag skulle göra med alla kläder hemma.
I sorggruppen kändes det helt naturligt att prata om sådant också.”

Du behöver inte bära sorgen ensam längre

Välkommen till en trygg plats där människor lyssnar, förstår och stöttar varandra.

Att förlora någon genom självmord förändrar ofta livet på ett sätt som kan vara svårt att förstå – både för den som drabbas och för omgivningen.

Många beskriver den första tiden som overklig. Tankarna kan gå mellan chock, sorg, skuld, ilska, frågor och en stark känsla av ensamhet.
Samtidigt finns det ofta praktiska saker som behöver hanteras mitt i allt det svåra.

Sorg efter självmord ser olika ut för alla människor. Vissa reagerar direkt och starkt, medan andra stänger av känslorna under lång tid.
Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja. Men ingen ska behöva bära allt ensam.

På Stillhetens Rum erbjuder jag professionellt samtalsstöd online för människor som lever med sorg efter självmord, psykisk ohälsa i familjen eller andra svåra förluster. Jag samarbetar även med SPES – Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd – där jag håller digitala föreläsningar om den första tiden efter suicidförlust.

Föreläsningarna kombinerar praktisk vägledning med mänskligt stöd och riktar sig till människor som nyligen förlorat någon, men också till anhöriga och närstående som vill förstå sorgen bättre.
Här finns plats för både frågor, känslor och det som kan vara svårt att sätta ord på.

Vanliga reaktioner efter självmord

När någon tar sitt liv kan sorgen bli särskilt komplex. Många efterlevande beskriver:

• chock och overklighetskänslor
• skuld och självkritiska tankar
• stark saknad och förtvivlan
• oro och ångest
• ilska eller känslan av att vara övergiven
• trötthet och svårigheter att fungera i vardagen

Det är också vanligt att kroppen reagerar med stress, sömnsvårigheter eller känslan av att vara avstängd.
Sorgen kommer ofta i vågor och förändras över tid. Det finns ingen tidsram för när livet ska kännas lättare igen.

Digital föreläsning tillsammans med SPES

Tillsammans med SPES håller jag digitala föreläsningar en gång i månaden om den första tiden efter suicidförlust.
Under föreläsningarna pratar vi bland annat om:

• vanliga reaktioner i sorgen
• de första stegen efter dödsfallet
• visning och avsked
• anhörigmöte med begravningsbyrå
• begravningen och vad som kan kännas svårt
• vilket stöd som finns att få
• tid för frågor och vägledning

Föreläsningarna bygger på både erfarenhet från begravningsbranschen, egen erfarenhet och möten med människor i sorg.

Samtalsstöd genom Stillhetens Rum och stöd via SPES

Genom Stillhetens Rum erbjuder jag digitala sorgsamtal, samt sorggrupp för dig som:

• förlorat någon genom självmord
• behöver någon att prata med utanför familj och vänner
• känner dig ensam i sorgen
• vill förstå dina egna reaktioner bättre
• söker ett lugnt och tryggt samtalsstöd

SPES erbjuder samtidigt:

• stödgrupper
• samtalsträffar
• digitala träffar
• stödlinje
• kontakt med andra efterlevande
• information om sorg och suicidprevention

För många kan kombinationen av professionellt samtalsstöd och gemenskap med andra efterlevande bli ett viktigt stöd genom sorgen.
🌿 Här finns hjälp att få – i din egen takt.
Boka ditt samtal online via Stillhetens Rum eller läs mer om stödet genom SPES 🤍

ATT FÖRSTÅ SORG

Sorg är en av våra mest mänskliga känslor. Den uppstår ofta efter ett dödsfall, men sorg kan också komma när vi förlorar något som varit en stor del av våra liv – en relation, ett hem, en trygghet, en framtid vi hade sett framför oss eller en del av oss själva.

När sorgen kommer påverkar den ofta hela människan. Tankarna förändras, kroppen reagerar och vardagen kan kännas svår att känna igen sig i.

Vissa dagar kan kännas tunga från det att man vaknar.

Andra dagar kan kännas nästan vanliga – för att sedan plötsligt vända igen. Sorgen följer sällan en rak väg.

Den kommer ofta i vågor, ibland starkt och överväldigande. Ibland stillsammare och längre bort för en stund.

Många beskriver att de känner sig trötta, splittrade eller tomma. Någon annan kanske känner ilska, oro eller overklighet. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja på. Våra reaktioner ser olika ut eftersom våra relationer, erfarenheter och liv ser olika ut.

Sorg handlar inte om svaghet. Det handlar om att något betydelsefullt har förändrats eller försvunnit och ibland kan det hjälpa

att få prata med någon som orkar lyssna – utan att skynda på, förklara bort eller försöka lösa allt.

Hos Stillhetens Rum erbjuds samtalsstöd online för dig som lever med sorg, saknad eller livsförändringar efter ett dödsfall.

Här finns utrymme för dina tankar, känslor och frågor – i din takt och på dina villkor.

Hur känns sorg i kroppen och i tankarna?

Sorg påverkar inte bara känslorna. Den kan också påverka kroppen, sömnen, koncentrationen och orken i vardagen. Många upplever att de blir trötta på ett sätt som inte går att vila bort. Det kan kännas svårt att fokusera, hjärndimma är vanligt, minnas saker eller ta beslut som tidigare varit enkla.

En del känner en stark oro i kroppen. Andra beskriver en tomhet eller en känsla av att livet känns overkligt.

Sorgen kan också väcka irritation, ilska eller skuld. För vissa kommer tårarna ofta, för andra känns allt avstängt under en period.

Det är vanligt att sorgen förändras över tid. Ibland kan den kännas mildare för att sedan bli stark igen vid ett minne, en doft, en högtid eller något helt oväntat. Det betyder inte att man sörjer fel. Det är ofta så sorg fungerar.

Att förstå att sorg kan se olika ut kan göra det lättare att känna igen sig i sina egna reaktioner och minska känslan av att vara ensam i det man upplever.

Samtalsstöd online vid sorg – du behöver inte bära den ensam

Ibland kan det hjälpa att få prata med någon som har tid att lyssna.
Någon som vågar stanna kvar i det svåra utan att stressa vidare eller komma med snabba svar.

Jag erbjuder samtalsstöd online för dig som lever med sorg efter ett dödsfall eller en annan stor förlust i livet.

Samtalen sker digitalt, vilket gör att du kan delta där du befinner dig – hemma, på jobbet, under en resa eller när livet känns som allra tyngst.

Du slipper tänka på att göra i ordning dig eller ta bilen eller annat färdmedel, du kan komma precis som du är – där du är.

Med erfarenhet från begravningsbranschen och många möten med människor i sorg finns här ett varmt och tryggt utrymme för samtal.

Du behöver inte formulera allt perfekt eller veta exakt vad du känner innan du bokar.

Du får komma precis som du är.

Sorgen följer inga regler. Du behöver inte bära den ensam

Ibland kan ett första steg vara att bara få sätta ord på det som känns svårt.

Börja med ett kostnadsfritt 15-minuters samtal online — utan krav eller förbindelser.

Boka ditt kostnadsfria första samtal här

Ibland förändras livet på bara några sekunder.

Ett dödsfall, suicid, en olycka, sjukdom, separation eller annan svår händelse kan skapa en kris som påverkar både kroppen, tankarna och känslorna.

Det som tidigare känts tryggt och självklart kan plötsligt kännas långt borta.

Vid kris och trauma reagerar människor olika. Vissa blir handlingskraftiga och försöker lösa allt direkt. Andra känner sig tomma, får svårt att tänka klart eller drar sig undan. En del fastnar helt och känner att kroppen eller tankarna inte fungerar som vanligt.

En krisreaktion är ofta en normal reaktion på en onormal händelse.

Många beskriver känslan av att tappa fotfästet, få svårt att sova, känna oro, stress eller stark trötthet. Kroppen kan gå in i olika stressreaktioner som kamp, flykt, frys eller underkastelse. Det är kroppens sätt att försöka skydda oss när något känns överväldigande eller hotfullt.

Hos Stillhetens Rum erbjuder jag samtalsstöd och krisstöd online för människor som befinner sig i sorg, trauma, livskris eller efter suicid.

Här finns möjlighet att prata om det som känns svårt – utan krav, prestation eller färdiga svar.

Fokus ligger inte på att skynda på känslor eller säga åt någon att “gå vidare”, utan på att skapa trygghet, stabilitet och mänskligt stöd när livet känns tungt eller svårt att förstå.

Vad är skillnad mellan kris och trauma i kort?

En kris uppstår ofta när en människa hamnar i en situation som känns överväldigande eller svår att hantera.

Det kan handla om sorg vid dödsfall, trauma efter en svår händelse, psykisk belastning, stress eller stora förändringar i livet.

Trauma handlar ofta om att en händelse lämnar djupa spår och fortsätter påverka människan långt efter att själva situationen är över. Trauma kommer inte alltid från en enskild stor händelse – det kan också byggas upp över tid genom långvarig stress, rädsla eller otrygghet.

Vid kris och trauma reagerar både kroppen och nervsystemet. Många upplever sömnsvårigheter, oro, koncentrationssvårigheter, avstängdhet, ilska, stark trötthet eller känslan av att inte känna igen sig själva längre.

Barn och vuxna reagerar olika, och det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på i sorg eller kris.

Några vanliga reaktioner vid sorg, kris och trauma

Människor i kris behöver ofta trygghet, förståelse och stöd snarare än snabba lösningar. Reaktionerna kan skifta från dag till dag och ibland från minut till minut.

Vanliga reaktioner vid kris, trauma och sorg kan vara:

• oro och stress
• sömnsvårigheter
• stark trötthet
• känslan av tomhet
• svårt att tänka klart
• svårt att fatta beslut
• ilska eller frustration
• kroppsliga stressreaktioner
• isolering och ensamhetskänslor
• känslan av att tappa kontroll eller mening

En del människor blir väldigt aktiva och försöker hålla igång hela tiden. Andra stänger av, fryser eller känner sig handlingsförlamade. Kroppen försöker hela tiden skapa skydd och överlevnad när något svårt händer.

Det är också vanligt att känna skuld, maktlöshet eller sorg efter suicid, dödsfall eller andra traumatiska händelser.

Att förstå att dessa reaktioner är vanliga kan ibland skapa lite mer trygghet mitt i det som känns kaotiskt.

Krisstöd online – ett mänskligt stöd när livet känns svårt

Krisstöd handlar om att någon finns kvar när livet skakar. Att få prata med någon som lyssnar, bekräftar och hjälper till att skapa stabilitet när tankarna eller känslorna känns överväldigande.

Hos Stillhetens Rum erbjuder jag samtalsstöd online för människor som befinner sig i sorg, livskris, trauma eller efter suicid. Samtalen utgår från människan bakom situationen och anpassas efter det som behövs här och nu.

Ibland handlar stödet om att sätta ord på känslor. Ibland om att förstå kroppens reaktioner, hitta små strategier i vardagen eller bara få känna sig mindre ensam i det svåra.

Du behöver inte bära allt ensam, jag finns här för dig.

Ibland kan ett samtal vara början på att hitta tillbaka till trygghet, stabilitet och lite mer luft i det som känns tungt.

Från mig som suttit bredvid hundratals sörjande – och lärt mig att det inte finns ett rätt sätt

Hon satt på den bruna stolen av trä i visningsrummet och vred på sin ring. Mannen hade varit död i tre veckor.

”Är det konstigt”, sa hon tyst, ”att jag inte har gråtit än?”

Hon tittade upp, och i hennes blick fanns något jag känt igen så många gånger förr.

Inte sorg först.

Skam.

Sorg vid dödsfall kan se olika ut och många undrar om de sörjer på ”rätt sätt”.

Det är en av de vanligaste frågorna jag fått under alla mina år i begravningsbranschen. Inte ”vad händer nu” eller ”hur ska jag orka?”.

Utan: gör jag det här rätt?

Människor som just förlorat det dyrbaraste de äger sitter mitt emot mig och oroar sig för att de sörjer på fel sätt.

Att de gråter för mycket. För lite. Att de skrattar på begravningen. Att de inte skrattar alls. Att de är arga. Att de inte är arga nog. Att de redan efter en månad börjat le igen – eller att de efter två år fortfarande inte gjort det.

Och varje gång vill jag säga samma sak.

Det jag tänker säga nu, om du läser detta. Lova mig att du försöker tro det:

Det finns inget rätt sätt att sörja.
Det finns bara ditt sätt.

Och det gäller oavsett hur din sorg ser ut just nu.

Myten som plågar oss.

Det första jag vill att vi gör oss av med är idén om sorgens fem faser. Du har säkert hört talas om dem. Förnekelse, ilska, köpslående, depression, acceptans.

Den modellen formulerades 1969 av psykiatern Elisabeth Kübler-Ross – och beskrev egentligen döende patienter, inte sörjande efterlevande.

Modellen har aldrig kunnat bekräftas av forskning.

Ändå har den blivit en sorts måttstock som vi mäter oss själva mot. ”Jag är väl i ilska-fasen nu.”

”Borde jag inte ha kommit till acceptans snart?”, som om sorg vore en checklista och vi själva en elev som ska bli godkänd.

Modern sorgforskning säger något helt annat.

Margaret Stroebe och Henk Schut, två av världens mest erkända sorgforskare, beskriver sorgen som en pendling. Vi rör oss fram och tillbaka – mellan att känna förlusten och att leva vidare i vardagen. Mellan att gråta och att skratta. Mellan att vara ute med vänner och att stänga dörren och inte orka något.

Båda rörelserna behövs.

Det är själva pendlingen som är läkningen.

Kvinnan som inte hade gråtit än

Tillbaka till kvinnan i visningsrummet.

Hon hade inte gråtit än, men hon var inte ensam. Jag har mött många människor vars sorg sett annorlunda ut än vad omgivningen väntat sig.

Mannen som tre dagar efter sin frus död ringde och ursäktade sig för att han varit ”lite konstig på telefon” – han var fortfarande i chock men trodde det var ett karaktärsfel. Dottern som efter att ha begravt sin pappa frågade om det var fel att hon kände sig lättad.

Hennes pappa hade varit sjuk länge. Hon älskade honom.

Och hon var lättad. Båda kunde vara sanna.

Det jag har lärt mig av att sitta bredvid alla dessa människor är att sorg inte ser ut som vi tror.
Sorgen ser inte ut som på film.

Den ser inte ut som i de där minnesböckerna. Den ser ut som ett liv – rörigt, motsägelsefullt, mänskligt.

Någon glömmer plötsligt att den döda är död, vänder sig om i affären för att säga något.

En del kan inte sluta städa medans andra skrattar på begravningen av nervositet fast det inte menar att skratta.

Någon går till graven varje dag. Någon tittar på foton och skriver av sig. Och någon annan gråter inte alls – som kvinnan i visningsrummet.

Allt det är sorg.

Allt det är okej.

Det vi sällan säger högt

Vi lever i ett land som är ovanligt dåligt döden. Ofta gömmer vi den och tystar ner den.

Vi skickar gärna blommor till anhöriga och tänder ljus i minnesrummet och säger

”hör av dig om det är något” – och menar det – men vi vet inte riktigt vad vi ska göra när någon faktiskt hör av sig.

Resultatet blir att den som sörjer ofta hamnar i en konstig sorts ensamhet. Inte ensamhet från människor – det finns oftast människor runt omkring – utan ensamhet i själva känslan. Den där känslan av att alla andra rör sig vidare medan man själv står kvar och inte kan förklara varför.

Och så lägger vi till skammen. Skammen över att fortfarande sörja efter sex månader. Över att inte sörja efter två veckor.

Över att vara arg på den döda. Över att sakna någon som inte var snäll. Över att livet faktiskt är ganska bra ibland, fastän det inte borde få vara det.

Den skammen är onödig. Den är inte din – den är vår.

Den är något vi som samhälle har lärt oss,

och som vi måste lära oss av med tillsammans.

Det enda som faktiskt hjälper

Om jag efter många år nästa hela mitt vuxna liv får dra en enda slutsats är det den här: det som hjälper

sörjande människor är inte råd. Inte tidsplaner. Inte faser. Det enda som

faktiskt hjälper är att någon lyssnar. Riktigt lyssnar. Utan att vilja fixa, lösa, peppa eller vidare till nästa fas.

En människa som får berätta om sin sorg – om och om och om igen, i sin egen takt – läker.

Inte för att orden är magiska, utan för att hjärnan långsamt börjar smälta det ofattbara. Berättandet är själva läkningen.

Det är ofta där samtalsstöd kommer in. Inte för att den som lyssnar har svaren – för det har ingen – utan för att en utomstående person kan rymma något som kanske blir för tungt för de närmaste. Familjen sörjer också. Vännerna har sina egna liv.

Men i ett samtalsrum får du vara den enda i berättelsen, så länge du behöver det.

Det räcker att någon lyssnar – det är därför jag finns

Kvinnan i visningsrummet, hon med ringen och den uteblivna gråten, ringde mig några månader senare.

Då hade tårarna kommit. De kom mitt under en helt vanlig promenad, när hon såg två trastar på en gren.

”Han älskade fåglar”, sa hon på telefon. Och så grät hon igen medan jag bara höll luren mot örat.

Innan vi la på sa hon något jag aldrig glömt: ”tack för att du inte sa att det skulle gå över.”

Det går inte över. Det förändras. Du lär dig leva bredvid det. Sorgen är priset vi betalar för kärleken – och kärlek är värd varje tår,

varje skratt på fel ställe, varje månad utan tårar, varje promenad där två trastar plötsligt får dig att stanna.

Du sörjer inte fel. Du sörjer som du är. Och det är tillräckligt.

Om du känner att du vill prata med någon – jag finns här när du är redo.

---

När någon dör förändras livet på ett ögonblick. Mitt i sorgen uppstår frågor som kan kännas överväldigande:

vad gör man först? Vad händer med kroppen? Vem ska kontaktas? Och hur orkar man ens ta nästa steg?

Många söker efter svar på frågor som “vad gör man när någon dör”, “vad händer vid ett dödsfall” eller “vad händer efter begravningen”.

Samtidigt befinner man sig i en situation där tankarna inte riktigt hänger med.

Det är helt normalt.

Vid ett dödsfall är det mycket som behöver få ta plats, både det som måste göras och det som känns.

Stillhetens Rum – en plats för dig som behöver någon att prata med i sorg.

I Stillhetens Rum erbjuds sorgsamtal online, där du får prata i din egen takt – utan krav, utan råd och utan att någon säger hur du “ska” känna.

Många som kommer hit säger samma sak:

“Jag vill inte ha lösningar. Jag vill bara att någon lyssnar.”

Och det är precis där ett sorgsamtal börjar.

Vad händer direkt när någon dör?

Vid ett dödsfall tillkallas alltid läkare som undersöker den avlidne och fastställer att personen har avlidit.
Läkaren skriver därefter ett dödsbevis som sänds till Skatteverket. Meddelande om dödsfallet skickas sedan automatiskt från Skattevereket

ut till andra myndigheter inom stat, kommun och landsting.

Om du som anhörig önskar veta dödsorsaken kontaktar du läkaren som var på plats.

Man kan även få ett skriftligt dödsorsaksintyg – och detta kräver ibland tex försäkringsbolag in.

Vad som händer sen beror på var personen avlider:

• I hemmet → sjukvård eller polis kontaktas.
• På sjukhus eller boende → personalen tar hand om processen.

Oberoende av var personen avlider (även vid dödsfall i hemmet) är det alltid sjukvården, kommunen, landstinget eller polisen som har yttersta

ansvaret för att den avlidne tas omhand om och förs till ett bårhus.

För många kan det vara bra att få se den döde – visning

För många kan det vara viktigt att få ta ett sista farväl.

Det finns inget rätt eller fel – du bestämmer själv.

Den första tiden blir lätt som att man lever i en bubbla och det är svårt att ta in allt.
Möjligheten att få se den döde vara en hjälp att förstå att det som hänt verkligen är sant – en bekräftelse på att den

avlidne verkligen är död.

Om döden kommit väldigt hastigt, kanske genom en olyckshändelse eller ett självmord kan det vara extra betydelsefullt att få se

och röra vid den döde – ett sätt att bearbeta vad som hänt och försöka få hjärnan att ta in det ofattbara, att den som

var levande i går inte lever idag uta att personen är död.

När och hur kan man få se den som är död?

För många kan det vara betydelsefullt att få se den som dött.

Det kan vara till hjälp för att förstå att det verkligen är sant – en bekräftelse på att den avlidne verkligen är död.

Det kan också hjälpa till att påbörja sorgearbetet – ett första steg att förstå vad som verkligen har hänt.

Ofta finns möjligheten att få ta avsked i lugn och ro, till exempel på sjukhuset eller med hjälp av en begravningsbyrå.

Den som har dött tas om hand om och görs i ordning inför en visning.

Det finns inget rätt eller fel i om man vill se den avlidne eller inte.

Du bestämmer det som känns rätt för dig och din familj.

Ibland är det inte möjligt att genomföra en visning.

Då kan man istället skapa ett eget avsked, på det sätt som känns rätt.

Det kan till exempel vara att samlas, tända ett ljus eller sitta tillsammans i stillhet.

Det kan också vara en del av sorgebearbetningen –

att få ett avslut på sitt sätt.

Det finns inget rätt eller fel i om man vill se eller inte.

Ibland ser förutsättningarna olika ut, och det är inte alltid möjligt att göra på det sätt man först tänkt.

Då får man försaka hitta ett avsked som känns möjligt, utifrån det som är.

Vad gör man först som anhörig vid dödsfall?

När någon dör förändras allt på ett ögonblick.
Samtidigt finns det saker som behöver tas om hand.

Det viktigaste först:

1. Meddela de närmaste

Familj och nära vänner behöver få veta vad som hänt. Det är särskilt viktigt att du meddelar

dödsbodelägarna, det vill säga de som ärver den avlidne.

2. Ta hjälp

Det är mycket att bära – både praktiskt och känslomässigt.
För dig som behöver prata finns möjlighet till sorgsamtal online. Här finns plats för alla dina frågor och praktiskt stöd.
Att ha någon bredvid sig kan göra stor skillnad.

3. Kontakta en begravningsbyrå

De hjälper dig med allt från planering till praktiska och juridiska frågor.

4. Ta hand om det mest akuta

Till exempel bostad, post eller husdjur.

5. Få barn och ungdomar delaktiga

Om det finns barn och ungdomar i familjen är det viktigt

att de får vara med redan från början. Det är lika viktigt för

dem som för en vuxen att få känna delaktighet i vad som

sker. Tänk på att fantasin är ofta värre än verklighetens.

Du behöver inte göra allt på en gång.

Det räcker att ta ett steg i taget.

Inför mötet med begravningsbyrån

Inför mötet går ni tillsammans igenom bland annat:

• datum och plats för begravningen
• val av kista eller urna
• typ av begravningsceremoni (kyrklig eller borgerlig)
• musik, innehåll och personligt avsked
• dödsannons
• gravplats
• minnesstund
• övrigt – bildspel, direktsänd ceremoni

Om det finns önskemål från den som gått bort är det bra att ta med det, som tex: Livsarkivet eller Vita Arkivet.
Den avlidnes önskemål ska väga tungt i ett anhörigemöte.

Många upplever detta som tungt – men också som ett viktigt första steg i att skapa ett avsked.

Hur går en begravning till?

Vanligtvis fungerar en ceremoni såhär;

Begravningsbyråns representant fungerar som värd vid begravningen och visar begravningsgästerna tillrätta, samt

sköter kontakten med officiant, musiker, vaktmästare och eventuellt bärarlag.
Innan gästerna anländer har alla blommor som skickats till begravningen arrangerats vackert

kring kistan/urnan samt fotograferats och en förteckning finna att tillgå över vilka som skickat blommorna.

Det finns sedan möjlighet att köpa ett minnesalbum, minnesbok eller blomsterförteckning.
Fråga din begravningsbyrå hur de brukar göra för att säkerställa att ni får ta del av ovan.

En begravning kan se olika ut beroende på tradition, tro och personliga önskemål.

Den kan innehålla:

• ceremoni i kyrka, kapell eller annan plats
• musik och tal
• avsked vid kistan eller urnan
• minnesstund efteråt

Det finns inget rätt eller fel sätt att göra en begravning.

Det viktigaste är att den känns meningsfull för er.

Vad händer efter begravningen?

Efter begravningen fortsätter ofta både det praktiska och det känslomässiga arbetet.

Det kan handla om:

• tackkort
• hantering av dödsbo
• avslut av abonnemang och ekonomi
• att försöka återgå till vardagen
• sorgbearbetning

Men för många är det här sorgen verkligen börjar kännas.

När allt blir tyst.

När omgivningen går vidare.

Och man själv står kvar.

När sorgen inte går att bära själv

Sorg är inte bara en känsla – den påverkar hela livet.

Det kan visa sig som:

• trötthet som inte går att vila bort
• koncentrationssvårigheter
• oro eller ångest
• en känsla av ensamhet, även bland andra

Och ofta kommer tanken:

“Varför känns det så här?”

“Är det normalt?”

Ja. Det är det.

Men du behöver inte bära det ensam.

I Stillhetens Rum finns möjlighet till sorgsamtal online. Ett lugnt utrymme där du får prata i din egen takt,

utan krav, utan att behöva ha svar.

Du behöver inte ha svar.

Du behöver inte vara stark.

Här finns plats för dig.

För dig som:

• vill få sätta ord på det som känns
• vill bli lyssnad på i lugn och ro
• behöver någon som lyssnar och finns kvar

Här finns inget krav på att prestera, förklara eller må bättre snabbt.

Du behöver inte veta vad du ska säga, du behöver bara bli lyssnad på.

Du är varmt välkommen att boka ett sorgsamtal när du känner dig redo.

Sorg kan kännas som något som bara finns i hjärtat, en tung känsla som är svår att sätta ord på.

Men för många är sorgen också fysisk.

Sorgen kan kännas i bröstet, i andningen och i hela kroppen. Kanske har du känt hur hjärtat slår hårdare, hur orken försvinner eller hur kroppen reagerar på ett sätt du inte riktigt känner igen.

Det är inte konstigt att när vi går igenom en förlust eller en svår livshändelse påverkas hela vårt system.

Människor har länge använt uttrycket ”att dö av brustet hjärta” för att beskriva djup sorg,

Idag vet forskare att stark sorg och stress faktiskt kan påverka hjärtat och kroppen på djupet.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kroppen också har en stark förmåga att återhämta sig, särskilt när vi får rätt stöd och inte behöver bära allt själva.

Sorg ser olika ut för alla. Sorgen kan komma i vågor, ibland små ibland lite större.

För vissa märks sorgen mest i tankarna, medans den för andra sätter tydliga spår i kroppen.

Det kan handla om sömnsvårigheter, spänningar i axlar, huvudvärk, ont i ryggen och en oro eller känsla av att kroppen inte riktigt orkar med.

Mitt i allt detta finns också något viktigt att hålla fast vid: det finns sätt att ta hand om sig själv och minska belastningen, steg för steg.

Du behöver inte förstå allt på en gång, och du behöver inte bära allt själv.

Hur sorg påverkar kroppen både fysiskt och känslomässigt

När vi upplever sorg reagerar kroppen på ett sätt som liknar stress. Det är det naturliga reaktionen på något som är svårt, oväntat eller smärtsamt.

Vanliga kroppsliga reaktioner vid sorg kan vara:

Tryck över bröstet

Hjärtklappning

Trötthet och orkeslöshet

Sömnproblem

Spänningar i kroppen

Svårigheter att koncentrera sig

Irriterad, blir arg lätt

Det här är kroppens sätt att försöka hantera en situation som inte går att ”lösa” snabbt.

Nervsystemet går upp i varv, och kroppen arbetar intensivt, ibland under en väldigt lång tid.

Vi accepterar oftast detta, men i slutändan är det bara vi själva som mår sämre.

Samtidigt påverkar det känslomässiga det fysiska. Tankar och känslor hänger ihop med kroppen.

När sorgen blir tung kan det kännas som om hela kroppen bär den.

Det viktiga är att förstå att detta är en normal reaktion. Det betyder inte att något är ”fel” på dig.

Det betyder att du är mänsklig och reagerar på något som betyder mycket.

Kan man verkligen dö av ett brustet hjärta? ( vad forskning visar)

Det korta svaret är: i mycket sällsynta fall – ja.

Det finns ett medicinskt tillstånd som kallas takotsubo (stresskardiomyopati).

Det kan uppstå vid stark emotionell stress som tex. vid:

Dödsfall

Seperationer

Chock och trauma

Stark oro

Tillståndet påverkar hjärtats funktion och kan ge symtom som liknar en hjärtinfarkt.

Det är dock viktigt att sätta detta i perspektiv. Det är väldigt ovanligt med hjärtinfarkt och de allra flesta som upplever sorg drabbas inte av detta.

Men forskning visar något som är viktigt att ta med sig.

Känslomässig smärta är inte bara ”i huvudet” det påverkar hela kroppen.

Den nya artikeln i Nya Åland som denna text bygger vidare på lyfter just detta:

Texten säger att synen på sorg håller på att förändras, och att vi allt mer förstår kopplingen mellan kropp och känslor.

Läs gärna hela originalartikeln här:
Visst kan man dö av brustet hjärta.

Vad kan du själv göra för att minska stress och få stöd i sorgen?

Även om sorgen kanske inte går över finns det sätt att orka sig igenom den.

Det handlar inte om att ”komma över” något utan att ta hand om sig själv genom det som är svårt.

Några viktiga steg kan vara:

PRATA MED NÅGON

Att sätta ord på det som känns kan minska trycket inom dig.

Det behöver inte vara perfekt formulerat, det viktiga är att du inte håller allt inom dig.

TA SMÅ STEG I VARDAGEN

När sorgen känns extra tungt kan det ibland räcka med små steg som tex. en stunds promenad ute i naturen eller tillåta dig en stund av vila.
Varför ska man alltid känna ångest av att ta dessa steg för att läka?

De små stegen är de viktigaste.

LYSSNA PÅ DIN KROPP

Kroppen signalerar vad den behöver om du lyssnar på den.

Trötthet, oro eller spänningar är inte något att ignorera – detta är något du ska ta på allvar.

Möt sorgen i din kropp – lyssna på din kropp.

GE DIG SJÄLV TID

Sorg har ingen tidslinje.

Det finns inget rätt eller fel i tempo.

SÖK STÖD NÄR DET KÄNNS TUNGT

Ibland kan det kännas svårt att bära sorgen själv inom sig, då kan det vara en lättnad att få stöd av någon utanför.

Det finns många grupper man kan söka via olika sociala medier.

Men framför allt kan det vara skönt att prata med någon som förstår hur sorg känns, någon som har varit med om sorg själv.

Ibland kan även professionell stöd vara en hjälp när det känns tungt att bära själv.

Du behöver inte bära sorgen ensam

Ibland kan sorg kännas isolerande även när man har människor runt omkring sig.

Ibland kan det viktigaste vara att få prata ned någon som verkligen lyssnar, utan att den personen försöker fixa,

förklara eller skynda på processen.

På Stillhetens Rum finns möjlighet att:

Boka samtalsstöd, få rådgivning i svåra stunder.

Ta första steget i din egen takt.

När någon dör förändras livet på ett sätt som är svårt att förbereda sig på. Det som en gång var självklart kan plötsligt kännas tomt, tyst och nästan främmande. Sorgen tar plats på sitt eget sätt, och för många kan den under en tid kännas som det enda som finns kvar att hålla fast vid.

Många människor upplever yay sorgen efter ett dödsfall kan ta över stora delar av livet.

Många som drabbas av ett dödsfall söker sig därför till andra som också bär på sorg, det kan vara i samtal, i grupper eller i forum där människor delar erfarenheter av saknad, tomhet och förlust.

Att möta någon som förstår utan att man behöver förklara allt kan vara en stor lättnad, att få sätta ord på det som gör ont och känna igen sig i

andras berättelser är ofta ett viktigt första steg.

Samtidigt kan det finnas perioder då sorgen får så stor plats att livet runt omkring nästan försvinner ur sikte, när tankarna ständigt återvänder till det svåraste kan det bli svårt att hitta vila, riktning eller kraft.

Det betyder inte att sorgen är fel eller att den ska skyndas bort, sorgen är en naturlig del av att ha älskat och förlorat.

Men mitt i allt det svåra kan det också bli viktigt att få stöd i att långsamt börja orientera sig framåt.

Inte genom att lämna någon bakom sig, utan genom att hitta ett sätt att bära både minnet, kärleken och det fortsatta livet samtidigt.

I Stillhetens Rum finns plats för samtal där sorgen får finnas som den är, men där det också finns utrymme för varsam rörelse, nya perspektiv och små steg framåt i den takt som känns möjlig för just dig.

Varför det oftare känns lättare att söka sig till andra människor som också levere med sorg efter ett dödsfall

När vi förlorar någon nära, kan det kännas svårt att prata med människor som inte själva har varit med om något liknande.

Omgivningen vill väl men inte alltid förstår hur sorgen påverkar vardagen, kroppen, tankarna och känslan av mening.

Därför söker sig många till andra som också bär på sorg. I sådana möten finns ofta en särskild igenkänning.
Oftast behöver inte förklara varför vissa dagar känns tyngre än andra, eller varför tomheten kan komma mitt i något helt vanligt.

Att dela erfarenheter med andra kan vara en viktig del av läkningen, det kan skapa lindring, minska känslan av ensamhet och hjälpa oss att förstå att det vi känner är mänskligt.

När sorgen får all plats kan det vara svårt för hjärnan och kroppen att hitta återhämtning och riktning igen

Sorg behöver få finnas.

Den ska inte tryckas undan, skyndas över eller göras mindre än den är, men ibland kan livet i sorg också bli så dominerande att allt annat hamnar i bakgrunden.

När vi under lång tid rör oss i samma tunga tankar kan det bli svårt att hitta andrum.

Hjärnan söker ofta tillbaka till det som gör ont, särskilt när vi är sköra, trötta eller otrygga, då kan det vara hjälpsamt att få stöd i samtal som inte bara bekräftar smärtan, utan också varsamt hjälper oss att se vad vi behöver för att orka vidare.

Att gå framåt betyder inte att sorgen försvinner, det betyder inte heller att kärleken blir mindre.

Det handlar snarare om att långsamt hitta ett sätt att leva med både förlusten och livet som fortfarande pågår.

Att få professionellt stöd i sorg kan hjälpa dig att bära det svåra och samtidigt börja ta små steg framåt

För många blir det en lättnad att få prata med någon utanför den egna familjen eller vänkretsen.

Ett professionellt samtal kan ge plats för både känslor, frågor, trötthet, skuld, oro och det som känns svårt att säga högt någon annanstans.

Stöd i sorg handlar inte om att bli “klar” eller att tänka positivt.

Det handlar om att få hjälp att förstå sina reaktioner, sortera sina tankar och hitta ett sätt att stå kvar i livet utan att behöva bära allt ensam.

I Stillhetens Rum möts vi i samtal där sorgen får finnas, men där vi också försiktigt kan närma oss det som handlar om återhämtning, riktning och livet framåt – utan krav, utan press och i din egen takt.

Om du bär på sorg efter ett dödsfall och önskar att du hade någon att prata med, finns möjlighet att boka ett samtal i Stillhetens Rum.

Du kan också börja med 15 minuter kostnadsfritt prova-på samtal om du vill känna efter om det känns rätt.

När någon vi älskar dör uppstår sorg. För många känns den överväldigande och svår att förstå, tankar som “Varför känns det så här?”, 

“Varför går sorgen inte över?” eller “Är det normalt att fortfarande känna så här?” efter ett dödsfall.

I forskningen gör man en viktig skillnad mellan två begrepp: grief och grieving, de beskriver två olika delar av det som händer när vi förlorar någon.

Neuroforskaren Mary-Frances O´Connor beskriver i sin forskning att sorg inte bara handlar om känslor, den handlar också om hur hjärnan försöker

förstå en ny verklighet efter en förlust.

När vi lever nära någon under lång tid bygger hjärnan upp starka kopplingar kring den personen,

hjärnan lär sig att personen finns där – i vardagen, i rutinerna och i framtiden.

Den personen blir en del av hur hjärnan organiserar vår verklighet.

När ett dödsfall inträffar försvinner personen fysiskt, men hjärnans förväntningar finns kvar.

Det kan göra att sorgen känns overklig eller att saknaden plötsligt kommer tillbaka i starka vågor, många upplever också att hjärnan nästan fortsätter att förvänta sig personen i vardagen.

Det betyder inte att något är fel, det är hjärnans sätt att försöka anpassa sig till en ny verklighet.

Forskningen visar att sorg är en naturlig reaktion på anknytning, ju närmare relationen varit, desto större omställning behöver hjärnan göra efter ett dödsfall.

Att förstå skillnaden mellan grief och grieving kan därför hjälpa många människor att bättre förstå sin egen sorg och varför sorgeprocessen kan ta tid.

Vad är grief – känslan av sorg?

Grief beskriver den emotionella reaktionen när vi förlorar någon vi älskar.

Sorgen kan visa sig som saknad, smärta, längtan eller en djup tomhet.

För många kommer en intensiv känsla som slår över dig likt en stark våg, sorg är ett ögonblick som återkommer om och om igen starkt.

bland känns sorgen intensiv, ibland mer stilla, den kan också påverka kroppen och tankarna som trötthet, koncentrationssvårigheter och

en känsla av att livet förändrats är vanliga reaktioner efter ett dödsfall.

Alla människor sörjer olika och det finns inget rätt eller fel sätt att känna sorg.

Sorg förändras ofta över tid, men minnet och anknytningen till personen finns kvar.

Vad betyder grieving – sorgeprocessen?

Grieving handlar om processen att sörja över tid.

När någon dör behöver hjärnan gradvis förstå att personen inte längre finns kvar i livet.

Eftersom hjärnan under lång tid har lärt sig att personen finns där, behöver den också tid att anpassa sig till den nya verkligheten.

Det är därför sorgen kan komma tillbaka i vågor eller kännas stark även långt efter dödsfallet.

Att sörja är alltså en process där hjärnan steg för steg uppdaterar sina inre kartor över verkligheten.

Det är många som väljer att tex flytta från en bostad man haft tillsammans med den som dött, för det hjälper hjärnan att förstå att personen är borta.

Endel väljer att måla om i bostaden, flytta möbler och ändra om det kan också vara ett sätta att hjälpa till i sorgeprocessen.

Det man vill är att hjärnan ska förstå att personen är död och inte kommer tillbaka mer.

Genom att både möta verkligheten – att personen är död och inte kommer tillbaka – och samtidigt ge plats för sina minnen, kan man hjälpa hjärnan att gradvis förstå förlusten.

Ett exempel kan vara att man pratar för sig själv och sätter ord på verkligheten:

” Här brukade jag och Bengt cykla. Vi hade fina stunder tillsamman men Bengt är död och inte kommer tillbaka ”.

Detta kan hjälpa hjärnan att förstå att Bengt inte kommer tillbaka mer.

Därför kan sorgeprocessen ta tid

Sorg följer ingen bestämd tidslinje.

Hur länge sorgen varar beror bland annat på relationens djup och den anknytning som funnits.

Med tiden kan hjärnan gradvis lära sig att bära både minnet av personen och livet som fortsätter.

För många kan det vara hjälpsamt att prata med någon som förstår vad som händer efter ett dödsfall.

I Stillhetens Rum erbjuder jag digitala samtal för dig som drabbats av ett dödsfall och vill ha stöd i sorgen.

Om du känner dig osäker – boka en gratis konsultation först så tar vi det därifrån.

När någon dör kan sorgen påverka både kropp, sömn och arbetsförmåga.

Många söker ofta efter svar på frågor som;

Kan man sjukskriva sig för sorg?

Hur länge kan man vara sjukskriven vid dödsfall?

Vad gäller vid sjukskrivning efter dödsfall?

Räcker permission eller behövs sjukskrivning?

Här får du en över gripande vägledning.

Tänk på att regler och bedömningar sker alltid individuellt.

Permission vid dödsfall – vad innebär det?

Permission vid dödsfall är vanligtvis kortvariga, ofta betald ledighet i samband med begravning eller

dödsfall av nära anhörig.

Permission är inte lagstadgad i Sverige utan styrs ofta av kollektivavtal eller arbetsgivarens policy.

Om du är med i ett fackförbund eller A-kassa hör med dom vad som gäller för dig.

Vanligtvis omfattar det följande;

1-2 dagars ledighet.

Begravningsdagen.

I vissa fall resdagar.

Om kollektivavtal saknas beslutar arbetsgivaren om ledighet och om den är betald eller obetald.

Vad som gäller kan därför skilja sig mellan arbetsplatser.

Kan man bli sjukskriven för sorg?

Sorg i sig är inte en medicinsk diagnos, däremot kan sorg leda till symtom som påverkar arbetsförmågan.

Här nedan kan du se några exempel.

Sömnsvårigheter.

Koncentrationsproblem.

Ångest.

Stressreaktioner.

Nedstämdhet.

Om arbetsförmågan är nedsatt kan läkningen göra en individuell medicinsk bedömning.

Det är symptomen och hur de påverkar din funktion som bedöms, inte relationens form eller hur ” nära” någon varit.

För dig som är anställd

Om du är anställd och befinner dig i sorg eller kris kan du i vissa fall få krisstöd eller samtalsstöd bekostat av din arbetsgivare.

Det betyder att du kan få samtalsstöd dirket, utan att själv bära på hela kostnaden.

Samt att du kan själv välja när och hur du önskar kris-samtalsstöden.

Att få stöd tidigt kan;

Hjälpa dig att bearbeta sorgen i en trygg struktur.

Minska risken för långvarig stress eller sjukskrivning.

Förebygga längre sjukskrivningar.

Skapa stabilitet när allt känns skört.

Många arbetsgivare har möjlighet att erbjuda stödinsatser som en del av rehabilitering eller förebyggande av ohälsa.

Om du vill undersöka möjligheten behöver frågan tas direkt med din arbetsgivare.

Jag kan vid behov skicka information och upplägg och krisstöd som du kan vidarebefordra till din arbetsgivare.

Behöver du prata redan nu? Boka ett samtal här.

Hur länge kan man vara sjukskriven vid ett dödsfall?

Det finns ingen generell tidsgräns för sjukskrivning vid dödsfall.

Sjukskrivningen längd kan bero på olika parametrar som tex.

Vad för slags dödsfall? Självmord i nära relation vet man är svårare än ett ” vanligt dödsfall”.

Hur symptomen påverkar din arbetsförmåga.

Typ av arbete.

Läkarens bedömning.

Din individuella situation.

I vissa fall handlar det om kortare perioder, i andra fall kan sjukskrivningen behövas längre.

Särskilt om sorgen utvecklats till depression eller utmattning.

Sjukskrivning efter ett dödsfall – vad gäller ekonomiskt?

Enligt svenska regler gäller normalt;

Läkarintyg dag 8.

Sjuklön första tiden.

Därefter sjukpenning enligt Försäkringskassans regler.

Regler kan förändras och individuella situationer skiljer sig, så det är alltid viktigt att kontrollera aktuell

information via arbetsgivare eller vårdinstans.

När sorgen påverkar mer än man trodde

Många beskriver att den första tiden efter ett dödsfall handlar om mer praktiska frågor.

Det är först senare som

Tröttheten kommer.

Koncentrationen sviker.

Kroppen reagerar.

Känslan av livskris blir tydlig.

Sorg går inte i raka linjer, den kan komma i vågor, fram och tillbaka.

Det är inte ovanligt att det fungerar den ena dagen och sen känns allt helt tomt nästa dag.

Vanliga frågor vid sorg

Kan man sjukskriva sig vid sorg?

Om sorgen leder till symtom som påverkar arbetsförmågan kan en läkare göra en individuell bedömning.

Kontakta din vårdcentral.

Är sjukskrivning vid dödsfall en rättighet?

Det är ingen automatisk rättighet, bedömning sker individuellt utifrån medicins rådgivning.

Vad är skillnaden på permission och sjukskrivning?

Permission är kortvarig ledighet via arbetsgivaren.

Sjukskrivning är en medicins bedömning när arbetsförmågan är nedsatt.

Gäller samma regler för alla?

Nej.

Regler och bedömningar kan variera beroende på kollektivavtal, arbetsplats och individuell situation.

Om du behöver stöd under sjukskrivning eller sorg

Att försöka hantera arbete, sjukskrivning och sorg samtidigt kan vara överväldigande.

I Stillhetens Rum erbjuder jag digitalt samtalsstöd och rådgivning för dig som befinner dig i sorg, livskris eller känner att arbetslivet blivit övermäktigt.

Här finns utrymme att prata i din takt – utan krav på att “bli bättre” snabbt.

Du behöver inte göra detta ensam.

Et samtal kan hjälpa dig.

Sortera dina tankar infrö kontakt med arbetsgivare eller vård.

Minska stress och inre tryck.

Förstå reaktioner.

Få stöd i en period som känns osäker.

I Stillhetens Rum kan du välja det stöd som passar dig.

Boka 1-1 samtal.

För dig som vill pratat i lugn och ro med fullt fokus på din situation.

Delta i Digital fika.

Ett tryggt digitalt samtal i mindre grupp för dig som vill dela erfarenheter och känna gemenskap i sorgen.

Du kan boka en tid redan idag.

Samtalen sker digitalt – tryggt, konfidentiellt och helt i din takt.

Boka ditt samtal här.